Nu är det bestämt

Nej, det blir ingen lägenhet. Aj, vad det gjorde ont i hjärtat att säga det! Men nej. Jag anser att bo hemma i ett halvår till och spara ihop pengar är ett mycket vettigare val. Nu har jag tagit bland det största vuxen-beslutet i mitt liv. Jag har räknat, vridt och vänt på allt och låtit den där impulsiva sidan vilat. Nej, nu är det seriösa saker vi snackar om. Då kan man inte göra något i ett hux flux heller!

Tänk vad lyx jag kan ha det istället i ett halvår nu. Ska äntligen få göra den där tandblekningen! Yay. Anledningen att jag har sagt ett halvår är för att min provanställning är slut då. Nej fy för att bli av med jobbet och stå där med en lägenhet i dessa tider. Det måste vara mardrömmen. Nej då ska jag bättra på mitt sparkonto ytterligare så jag har en säkerhet den dagen jag har en lägenhet och dessutom så jag har till resor och vidareutbildning.

Men jag måste erkänna, det är lite jobbigt att stå här o ha pengar så jag kan köpa mig en lägenhet men ändå försöka hålla mig till att låta bli. Men hellre en lägenhet som är dyr att köpa än med dyr månadshyra. Jag kommer ju iaf inte måste ammortera så det är ju bara dumt och helt tvärt emot vad jag behöver. En lägenhet som kostar 290 000 men en hyra på 3200?! Nej det blev alldeles för konstigt. Varför kunde den bara inte ha kostat 490 000 och haft en hyra på 1200?! Jävla skit. Just det, pengar var det. Aaah, tänk alla resor jag kan göra... Jag kommer verkligen inte att ångra mig. Slå sig ner i en lägenhet kan man göra senare i livet.