Min kropp har aldrig varit såhär slut. Jag har inte sovit en hel natt på snart 1 vecka så orken ligger på noll. Jag hade kämpat mig genom hela stan på kryckor idag och stressat för att hinna med bussen. Så ser jag att den står inne så jag skyndar mig allt jag kan men jag är så trött att jag vill grina. Och bussjäveln kör iväg när jag står framme vid dörrarna. Då brast det! Tårarna sprutade och en sån där tung känsla av att ge upp fyllde kroppen. Som sagt, jag blir otroligt känslig när jag är trött och kryckorna hjälper inte alls.
Men det jag ville komma till... Hur blir det nu med Stockholm?
No comments:
Post a Comment